Hejhejhej, hemskt mycket hej. Det är jag som är Johanna Törner och jag hade egentligen tänkt att bara presentera mig själv i detta inlägg, ångrade mig dock när tanken slog mig att jag redan hade presenterat mig själv här på Jennifers blogg förut, här kan ni läsa det: http://ponyryttarna.blogg.se/2011/june/en-gast-bloggare-till.html . Så istället för det tänkte jag berätta om min och min älskade ponnys historia och vi börjar nu!


Det var någon gång 2006 när jag var 8 år som jag följde med en vän till hennes stall och min mamma var med. I det stallet stod enligt mig världens sötaste ponny, nämligen Deri Oceanic. Jag och mamma gick fram till honom och sa "Åhh, han skulle vi haft". Min väns kompis sa att vi kunde ju fråga Oscars ägare om jag kunde rida honom någongån och bara prova och så blev det. Jag provade han och jag vet inte riktigt vad jag tänkte just då haha. Han var väldigt busig på den tiden och bockade och testade osv. Men jag började rida honom två dagar i veckan iallafall och i början var det katasrof. Jag var väldigt feg på den tiden och han bockade ju och höll på för att han var glad och så. Så min mamma ledde runt mig där ett tag haha. För först kunde jag inte hantera när han bockade, mens en gick tiden och jag lärde mig verkligen att rida och det gick bättre och bättre, mamma slutade såklart att leda och jag började rida osv. Sen hade jag ridit honom i hela 2 år när jag fick beskedet som fick hela min värld att rasa. Oscar skulle säljas och jag ägde ju inte honom, utan red honom bara åt ägaren, men hennes döttrar var lite försmå för honom och han var för svår just du, men dom är vekrligen jätteduktiga! Jag grät och grät och ville verkligen inte lämna min älskling. Jag hade det själv inte ens på tanken men mamma sa att vi får väl köpa honom, det trodde jag a´ldrig. Jag tjatade varje dag om att vi skulle göra det och helt plötsligt blev min värld hel igen och jag blev världen lyckligaste! Jag skulle få köpa honom, har aldrig varit så lycklig i hela mitt liv. Han gick igenom besiktningen och den 17 december 2008 blev han min, bara min! Sen började vi träna mer seriöst eftere tt litet tag, men första året som min lärde vi bara känna varndra lite mer på hoppbanan och seriöst osv. Han slutade att hålla på och busa hela tiden, men han gör det fortfarande ibland haha token! Vi började träna, tävla lite osv. Och han har vekrligen lärt mig hur mycket som helst och han är min lycka i livet, min livsglädje! 

Jag och Oscar för länge sen, så små vi va.

Och så vi nu.

Bjuder på lite blanade bilder på mig och mitt hjärta!

Oscar är mitt allt, jag är alltid lycklig när jag är med honom. Enligt mig finns det ingen bättre ponny i hela världen, han är världens bästa. Jag älskar honom mest i hela världen och det kommer jag alltid göra.
Min älskade bästa finaste underbaraste kung hihi ! ♥

(Om bilderna ser konstiga ut så är det för dom är ihoptryckta)

Tack Jennifer för att jag fick blogga på din awsoomee blogg :D

/  Johanna